fredag 2 november 2007

Falernia Syrah Viognier 2006

Kvällen började inte så bra. Hemkommen efter inköpsrunda var jag sugen och började knapra nötter från Tasty House. Svårt att motstå, särskilt ostöverdragna makadamia- och cashewnötter. Resultatet som vanligt en vag illamåendekänsla och törst som inte släcktes trots stora mängder vatten. Inte bästa utgångsläget för att dricka vin - men fredag är fredag.
Dessutom hade jag redan korkat upp en flaska Falernia Syrah Viognier, inköpt i hastigt mod på systemet i Burlöv center. Där ser man vad Kronstams tips gör med konsumtionsmönstret. Vinet fick stå och dra en god stund (för att vara i detta hushåll), men när det kom i glaset var det som att släppa loss en aggressiv dofttromb i näsan. Min själs älskade ryggade nästan tillbaka och menade skeptiskt att det luktade piss och andra obehagligheter. Det är möjligt, men där fanns också andra, mer subtila aromer. Något obestämt som påminde om att köra nosen i jorden bland fuktigt gräs och kirskål. Efter tvekan tog älsklingen en sipp, men tyckte det var bland det jävligaste hon smakat. Bränd kola - nej tack! Och det första mötet vin/gom var i sanning omtumlande. Hur mycket smaker som helst och inga som smekte medhårs. Jordigt varma och läderaktigt stickiga toner om vartannat, med en pepprig och besk eftersmak som aldrig tycktes vilja ebba ut. Inget vin man slösippar, precis, och alltså inget som lämnar någon oberörd. Märkligt fascinerad fortsatte jag försöka komma underfund med det till det var dags att äta.
Tacos, med bra sting i guacamolen och salsan. Hur skulle det gå? Faktiskt ganska bra, vinet verkade lugna ner sig lite i matchen mot övriga kryddor. Efteråt fick smaklökarna ta igen sig lite innan jag utsatte dem för chilichoklad och mer vin. Då hade det luftat sig ytterligare och ackompanjerade chokladen riktigt bra - eller så var jag tillräckligt bedövad vid det laget. 14 alkoholprocent - nästan onödigt mycket - är inte att leka med. Den sista slatten i glaset sänder fortfarande ut en ångande doft, men smaken har dämpats och liksom smält samman till en stilla glöd. Det måste betyda att det är läggdags.

3 kommentarer:

Linda F sa...

Här dricker vi Montefalco Sagrantino och Lungarotti Rubesco, den senare helt fantastisk fast inte särskilt billig förstås!

Jörgen Andersson sa...

Den där Lungarotti Rubesco ser fin ut och finns dessutom i systemets beställningssortiment. Inte helt billig, nej. Vad äter man till en sån?

Linda F sa...

- Tryffelost och pecorino romano! Tyvärr var vi fyra pers som delade flaskan så särskilt mycket blev det inte till var och en.